Onsdag

Jag har mycket konstiga känslor i mig just nu. Jag ska snart lämna ett helt års liv bakom mig utan att veta när jag kan komma tillbaka. Jag vill inte tänka på det. Jag ska lämna så många människor, på en annan kontinent. Och när jag väl kommer tillbaka så blir det ju inte samma sak. Det här är liksom once in a lifetime. Därför ska jag njuta så mycket jag kan de resterande veckorna. Det ska jag.


Palmer kommer jag sakna. De är mysiga.


Avskedsmiddag

Ikväll hade vi en middag för Daniela. Hon flyttar, för er som missat det, till New York på fredag. Det gör ont i hjärtat. Jag har haft det så bra här i USA och svävat på rosa små moln i tio månader så helt pang tjong så händer det en jättemassa saker som bara drog ner mig och gjorde mig sådär olycklig och orolig som man inte vill vara, helst. Men hey, jag kämpar på. Idag har inte varit en bra dag.

Bilder från ikväll:








Känslosamt

I lördags morse så somnade älskade, älskade Bengt in efter några veckor på sjukhus. Han var min handbollstränare i flera, flera år och min pappas bästa vän sen barnsben. Tycker det är så himla orättvist att en så bra människa måste lämna oss så tidigt. Bara 52 år och alltid med glimten i ögat och ett leende på läpparna. Så snäll, så bra och så underbrar. Känns så sorgligt och tomt just nu. Han betydde så mycket för så många människor och var så omtyckt. Tankarna går till hans familj.

Jag kan inte förstå det, att du faktiskt är borta. Men såklart kommer du leva kvar i allas hjärtan, absolut i mitt. Det känns bara fel och tomt nu. Bara tomt. Och tårarna vill inte sluta rinna.

Vila i frid. Du har det bra nu.



Idag har jag ..

  • Varit trött men icke sovit
  • Varit ledsen och gråtit
  • Bokat flyg till Seattle
  • Fått mitt hemresedatum till Sverige
  • Lindrat min ångest genom att genomföra de två ovanstående
  • Pratat med Eeeeeeeeeeelin i telen
  • Pratat med mamma, pappa och Malan i telen
  • Gått runt i en bokaffär i en timme och suktat
  • Lekt med Daniela
  • Fått reda på att min "agency-mamma" är mormon
  • INTE rakat benen, lägg märke till capital, bold INTE.

Kort resumé då jag är galet trött och ska sova NU. Jag förstår att ni hoppar av intresse när ni läser detta. Jag gör det för er skull, såklart ;) Natti.





edit:

  • Googlat "mormon" och läst frenetiskt.

Karaoke!

Karaoke var sjukt roligt! Kan sammafatta det lite enkelt sisådär med att trosor hamnade på huvet, jag klädde ut mig till viking, amanda hade hockeyhjälm, vi sjöng Like a Virgin på efterfrågan, bandnamnet var Amber and the Pussycat dolls, vi drack tequila, träffade Bilbo Baggins (vi är helt säkra) och vi somnade klockan 5. Jag skulle kalla det en mycket lyckad kväll!


vem killen i kilten var, är och förblir en gåta.


Bilbo Baggins!


Haha, starkaste vikingen EVER!



Amber fyller 22 idag..



..så vad passar bättre än en riktigt ordentlig fjortisbild på blott 20-åriga Anna?

sa jag att det blir partajande ikväll?


Inte ens vin helps.

Nope, fortfarande emo. 
Plus att jag anvander Marinas dator och inte fattar ett ord tyska vilket leder till att jag inte ens kan ladda upp en javla bild. Ich habe keine anung gewesen, som jag och Josefin skulle ha sagt det. 
Nu ska vi ut! 
Sup ner er ni med, vettja. 

She's leaving, for real.

Jag vet inte vem som hatar mig tillräckligt för att förstöra mitt liv men någon är det ju. Förslagsvis någon med en jävla massa makt över allt i världen, typ. Min anledning till att säga detta är att Daniela nu faktsikt ska åka till New York på fredag och jag har ingen aning när, eller om, jag kommer träffa henne igen efter att hon har åkt.

Känns mycket ledsamt eftersom hon är en av mina bästa vänner här och jag kommer sakna henne så grymt mycket. Lyckligtvis har jag bara ca 1,5 månad kvar när hon åker. Så min sista månad kommer jag väl ha all tid i världen här. Monica och Amber och några andra svenska tjejer och kanske Joe underhåller mig säkert men det kommer liksom inte bli detsamma.

Daniela och jag har något alldeles speciellt förhållande till varandra och vi vet allt (med vissa undantag, iaf från min sida) om varandra och jag kommer sakna den vänskapen. Hur vi kunde vara jätteelaka mot varandra och kalla varandra "old bitch", "immature kid" och säga åt varandra att hålla käften fem gånger i minuten och ändå vara så jättejättebra vänner och alltid skratta tillsammans.

Vi är så olika också, hon vill gifta sig och skaffa barn ASAP och jag vill leva livet och ha roligt men på något vis så kompletterar vi varandra och vi trivs så bra ihop och har alltid så himla roligt. FAN, vad det kommer bli svårt. Och ja, jag grinar NU och är ett emo. Ikväll blir det vinkväll.



John Mayer - Free Fallin'


rise and shine

Fredag, är det, och vem kan vara olycklig på en fredag? Inte jag. Solen skiner och termometern visar 30 grader. Klockan är nio. Jag lever ett rätt härligt liv ändå. Igår fick jag alla mina timmar från skolan och utmärkta lovord för framtiden. Det var mysigt. På måndag skickar jag in mitt önskedatum om hemfärd. Så snart får jag reda på exakt vilket datum jag åker hem. Känns spännande.

Ikväll blir det Santa Monica för att umgås med Marina och imorgon är det Ambers födelsedagsparty vilket innebär karaoke. Det ses fram emot den här helgen, kan jag intyga. Imorgon på dagen ska jag se Jason tävla vilket säkerligen innebär att massa andra hunkar kommer vara med i tävlingen också. Trevligt värre.

Nu ska jag återgå till tvätt och städning och lite mys med Jillian.
Pusshej.

Fika och telefonirritation!

Nyss hemkommen från Woodland Hills där jag träffade en annan svensk au pair, Camilla. Mycket trevligt och massa skratt blev det. Inte helt fel, det får göras om.

Från en sak till en annan.

En sak som är, fan, så irriterande är dessa voicemail här som ALLA använder sig av på sina mobiler. Ni fattar? Man lämnar ett meddelande om personen man ringer till inte svarar, vilket jag egentligen inte förstår. Räcker det inte att personen i fråga ser att denne har ett missat samtal och ringer tillbaka? Nej, man ska berätta att man har ringt, helt korkat. Men, amerikaniserad som jag är så gör även jag det. I början var det lite: "Hey..eeeh... it's Anna...yeah..call me.. eeeh.. bye....." typ. Men nu, erfaren som jag är, så kan jag babbla på i hundra år och sedan inse att: oj, fan, jag är på voice mail, vilket leder till ett snabbt avslut.

Hur som helst, vad jag ville säga var, att dessa voicemails leder till en jävla lek här. Någon ringer mig, jag svarar inte, får ett voicemail från personen, ringer tillbaka, inget svar, jag lämnar voicemail, personen ringer upp, jag svarar inte, voicemail osv, osv. Som tagen, typ. När man efter ett gäng voicemails fram och tillbaka tillslut svarar, ja då har man glömt bort vad det var man ville när man ringde för åtta timmar sen. HELT irriterande. Senaste tiden har mina voicemail låtit antingen såhär: I hate voicemail!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Call me back. Eller: Phone tag is fuuuuuuuuuuun, you're it. tihihih. Lite beroende på humör, då. Men fattar ni vad irriterande? Dessa voicemails skapar irritation i mitt liv. Jag längtar tillbaka till Sverige där man inte anses som en bakåtsträvande, voicemail-hatande, oteknisk människa om man inte lämnar voicemail. Vilket är precis vad jag är, egentligen. En bakåtsträvande, voicemail-hatande oteknisk människa. Mm, det är jag det. Och nej, det funkar inte att bara skita i att lämna ett. Jag måste. 

Tack för ordet.

Och så rätt han har..?

"Anyone who's a boy gets to cuddle with Anna!"

- Jonah, 4 år, vid poolen idag.



(oooold pic)


Happy

Efter en titt på konton kan jag konstatera att skattepengarna inte kom in en dag för tidigt. Men jävlar, vad glad jag blev. Mamma säger: Var försiktig med de där pengarna nu, Anna.  Jag säger: Shopping mall, here I come!!


Normalt

Telefonen ringer kl. 16.15 här hemma. Nummerpresentatören säger Out of Area.

Jag: Hello?
En mystiskt viskande röst: House is on tonight..
Jag: Tonight?!?!?!
Den mystiskt viskande rösten: Two episodes, series premiere.
Jag: NO WAY?!
Monica (nu exalterad): YEEEEAH. Can you believe it?!?! We'll have to record it for u, hihi.
Jag: Are you kidding? Ofc I'll be home for House. GOD, I'm sooo excited.
Monica: Oh, that's what I thought. I figured you would skip school.
Jag: OF COURSE, CRAZY!!!
Monica: YAAAAAAAAAAAAY, see you soon. 

Till er som säger att House är ett "mamma-program" - Fuck you.  

  ♥ 

Nu är det två timmar klistrad framför tv:n som gäller. Love it.

Invigning

Igår invigde jag, Marina (som är här på besök) och Amber den nya sportbaren som har öppnat här i Westlake. Ni ska veta att när något nytt öppnas runt omkring här så blir det stor hysteri. Inte lika som i älskade Bollnäs, kanske, men det är liksom en stor grej.

Det är hur som helst Fox Sports Grill som har öppnat sina dörrar för sportintresserade människor. Jag placerar mig såklart direkt i den kategorin utan tvivel, till skillnad från mina två vänner. MEN, vi befinner oss nu i Amerika. Ett land där normala sporter inte riktigt intresserar folk. Nej, här jävlas dom med att visa amerikansk fotboll och baseboll. Söndagar är amerikanska fotbollens dagar. Hela söndagen, med start runt 9 så visas match efter match med denna, för mig, helt obegripliga sport. Det var fullpackat, det var öl, det var stämning och det var hejaramsor och bråk. Helt i sin ordning när det gäller sportevenemang. Jag älskade det. Älskade. 

Denna bar kommer säkerligen bli en stor succé och jag kommer ta del av den. Jag kommer vara där många av mina åtta återstående söndagar. Även fredagar och lördagar bör bli bra dagar där. Att stället ligger bara 15 minuter bort gör allt mycket bättre. Slippa en 45 minuters bilfärd in till Hollywood. Ja, hörrni. Det här gillas. Även fast jag önskar att de kunde visa normal fotboll. Det vore liksom top notch, det. 

Men man ska vara glad över det lilla, har jag hört.  


Hemma.

Har varit pa au pair-mote idag. Drog ivag vid tio imorse och malet var Burbank. Vi plockade upp en massa folk och akte till en mexikansk resturang, det finns obegransat med sadana har omkring. Ar inte min favoritmat, dock. Men vafan, man staller val upp for laget!

Efter en mysig lunch sa akte vi och sag en film. Vi sag Love Happens med Jennifer Aniston och Aaron Eckhart. Mycket sevard film. Vacker historia och inte helt otippat grat jag som alltid. Kan inte fatta att Aniston ar 40 och fortfarande sa galet snygg. Ge mig det sa man slipper nagon 40-arskris. Gash. Hur som helst, en bra, bra, bra film.

Jag mar fortfarande som en overkord kattunge men pallar inte ligga hemma sa istallet ska jag vara wild and crazy och dra till Starbucks och dricka kaffe. I KNOW, helt galet. Men ni kanner mig, san ar jag liksom.
Nog med skitsnack. Adjoken.


I love it. NOT

Hatar att vara sjuk. Alskar att klaga om det, dock. Just nu stor jag mig pa att jag inte kan andas. Min nasa ar helt proppad med snor och mitt huvud ar seriost nog fullt av nagot stort och fluffigt. Oronen har nu ocksa envisats med att tappas igen. Tack som fan for det, immunforsvar.

Jag har ocksa fallit offer for Jasons totala brist pa, ja, vett. Han kom hem idag och informerade mig om att han hade traffat en kille som jag nu ska traffa, tydligen. En 20-arig, gymsnubbe som han traffade idag nar han tranade. Matchmaking-objekt, kallade han mig for. Jason alltsa. Min framtida pojkvan, som J uttrckte det, hade fragat om jag hade bra moral. Vad tror ni J svarade? "Yeaaaah, I guess...she hasn't really had a chans to show if it's bad so...". Tack for visat fortroende. Ja, man blir less for mindre, horrni.


Sick bastard

Jag måste till och med ställa in min LA-tripp ikväll, som jag faktiskt såg fram emot. sjuk är jag. Så alla får gärna tycka synd om mig.

Ikväll när jag slutar ska jag ta en dusch och sen åka till Barnes & Noble och köpa en hög böcker som jag under en längre tid har suktat efter. Lite nördvarning på att jag suktar efter böcker men hey, sån är jag. Ska bland annat köpa Dan Browns nya bok, är jag rätt säker på. Det känns ju som att inget kan gå fel där. Sedan även L. Ron Hubbards böcker. Det var den karln som grundade Scientologin som ses som en av världens farligaste sekter där bland andra Tom Cruise och John Travolta stoltserar som medlemmar. Såg även en bok om sekten "The Family" som verkade vara mycket intressant. Ja, vi får se vilka böcker som får följa med hem och bli älskade av mig!

Nu ska jag vika tvätt. Jag kunde ju ha roligare än det. Adios.


Såhär rädda är alla för Svininfluensan

Jag mådde inte så bra igår men var ändå tvungen att åka till skolan. Detta hände när jag lite snällt skulle fråga ifall jag kunde göra ett prov när jag först kom dit så jag kunde åka hem sen.

Jag: Ms Donna, can I take the test right now?
Ms. Donna: Why do you wanna take it now?
Jag: I'm not feeling very well.. I have a fever, sore throat and stuff. Probably the Swine Flu...
(Ms. Donna backar sju hundra meter och gör världens mest dramatiska indragning av luft)
Jag: Hahaha, just kidding... (tycker att jag är skitrolig)
(Ms. Donna drar lite lättat på smilbanden samtidigt som hon nog undrar vad som är fel med mig.)
Jag fortsätter: I've already had the Swine Flu, you can't have it twice, I think?
(Ms. Donna springer panikartat ut ur klassrummet)
Ms. Donna: GET AWAY. YOU DON'T NEED YOUR HOURS, I'LL GIVE YOU YOUR ATTENDENCE. GET AWAY!!!!! 
(Jag knallar ut från klassrummet och drar till Starbucks och dricker kaffe) 

Tur att vissa inte har någon humor alls. 

Tragiskt

Igår kom Monica hem med Jackson som var jätteledsen. Så berättade Monica att en pappa hade mördat sina två barn varav ett av de barnen var ett år äldre än Jackson, det andra barnet var yngre. Han hade knivhuggit båda två när de sov, om jag har förstått det rätt, och sedan tagit sitt eget liv genom överdos av några sorts piller. Allt detta hände bara hundratals meter från där jag bor.

Att sedan mamman hittade alla tre döda 24 timmar efter att det hade hänt gör det hela ännu värre, på något vis. Tydligen så gick mamman och pappan igenom en skilsmässa och en jobbig vårdnadstvist om barnen och pappan hade nyligen förlorat sitt jobb. Kan allt detta tillsammans göra att man dödar sina egna barn? Det känns så overkligt att någon kan tänka sig att, på riktigt, döda sina egna små barn på 5 och 7 år. Så fruktansvärt hemskt :(

Ovanligt

Inatt vaknade jag ett flertal gånger av en irriterande hals. Den liksom sved på något vis. Drygt som fan, kan man tycka. När jag klev upp imorse var det asdåligt. Ont, gjorde det. Feber har jag dragit på mig nu och det känns som att jag har sockervadd i skallen. För att det inte ska vara allt för lindrigt så värker det i kroppen och näsan är täppt, också. Det är sällan man är på bra humör när man är sjuk, till råga på allt. Återigen tackar jag amerikanska piller. Jävligt ovanligt att jag är sjuk, vill jag tillägga. Ironiskt. 

Nu ska jag till skolan.

Hualigen

Dålig uppdatering, jag vet. Tycker det är lite jobbigt just nu för en massa saker händer, känns det som, och min hemresa närmar sig obönhörligt. Det är så många olika känslor inför den och jag har liksom inte riktigt smält att jag ska lämna ett helt års liv här. Alla vänner man har som man kommit nära och så familjen som man har varit omkring i närmare ett år nu. Känns jobbigt, minst sagt.

Jag ska njuta mina sista två månader och försöka att inte oroa mig ett dugg. Jag vet att jag kommer få det bra som fan hemma i Bollnäs med alla vänner och min familj. Så fort jag kommer hem känns det fömodligen toppen men flygresan hem kommer säkerligen inte vara någon höjdare. Varför är jag så fruktansvärt känslig?! Get a grip, woman.


Change of heart

Idag pratade jag med Sara i telefon. Var så himla skönt att prata med henne och höra hennes röst igen. Lät som ett peddo där kanske men ni fattar vad jag menar. Älskar ju Sara mycket, mycket och saknar henne kanske ännu mer. Då blev jag i alla fall glad i hjärtat, när jag pratade med henne. Skrattade möjligen mer än vad vi pratade men vem bryr sig?

Sen nu, för typ en sekund sen, så fick jag veta att Emma åker till Seattle imorgon redan och då blev hjärtat lite ledset sådär. Det blev ju så himla bra för henne och mig. Ni vet när det känns som att man har känt någon typ sen BB och kan prata om allt och sådär? Så var det för oss efter bara en månad. Jag hoppas verkligen att hon trivs som fisken i vattnet där borta. När äventyret i Seattle är över så ska hon banne mig komma till Bollnäs! Det är bestämt. Kanske även jag tar mig ner till Hillared. Det återstår att se :) All lycka till Emma!

Nu får det vara nog. Nu ska jag sova.



don't worry, be happy.

Helgen

Helgen var grejt, som man säger. Åka båt och ha det trevligt med massa roligt folk. Underbar helg :) Bjukkar på några bilder också. Resten finns på fejjan och resdagboken.


vi åkte ring.



amber var glad trots bihåleinflammationen.



det var fint väder och ett mycket fint ställe



härligt värre



kärleksbåten



Toni, Jonathan, Rupe och Sally ♥



Jag och Emma åkte till Hollywood och Walk of Fame.

Massa, massa mer bilder finns som sagt på Facebook och Resdagboken. Kika in dom, vettja. Nu är man tillbaka till verkligheten och ska snart ta ner barnen från deras nap. Ikväll är det skola som gäller. Hade en jätte, jättebra helg iaf. Hoppas Emma är lite glad nu när hon fick se Hollywood för hon åker till Seattle denna vecka :(

Adjökens.


Inte ens google kan skånska

Kom just ihåg att jag översatte ett av mina blogginlägg från svenska till engelska, bara för att prova på det sådär. Det var mycket underhållande, tycker jag.

Det här översatte jag; "Det där med skånska, alltså. Jag förstår det helt enkelt inte. Grötklump i halsen, säger jag bara. Det var ändå mycket trevligt."

Såhär blev det;  "That with Scania, that is. I understand there simply is not. Porridge Lump in my throat, I just say. It was still very nice."

Älskar översättningen över huvud taget. I understand there simply is not. Så roligt. Hela översättningen är skoj. Jag skrattar i alla fall. Det blir liksom ett bra sammanhang och flöde i texten. Eller vad säger ni? :)

Baj baj

Drar iväg för helgen nu. Amber hämtar snart upp mig och vi ska åka till hennes stuga som ligger någonstans vid en sjö. Där ska jag för första gången försöka stå (flyga?) på ett par vattenskidor.. Hoppas innerligt att jag återkommer i något sorts levande skick på söndag eftermiddag. Jag ska göra mitt bästa för att ta bildbevis när jag lyckas och glider runt på vågorna som det proffs jag faktiskt är. Blir väl förmodligen någon sorts förtäring av alkoholhaltiga drycker, det brukar blir det när man är med Purcell-familjen. Inte mig emot. 

Elin, jag såg inte Friday the 13th. Bangade på den. Såg istället Out of Sight med George Clooney och satt och dreglade. RAOUR, får man säga om han. Fatta att han är typ 50 och het som smet? Galet, jag vet.



M-mm-mmmm.


Alla lämnar mig

Fick just reda på att Daniela kanske måste sluta jobba hos sin familj också och att hon då måste flytta härifrån. Daniela som är min brasilianska BFF här. JÄVLA DANIELA. Lite sur är jag, får jag så lov att säga. Men jag har bara två månader kvar så jag får göra mitt bästa för att överleva utan henne. Kommer bli avsevärt tråkigare i alla fall.

Imorgon har jag varit här i tio månader. Känns helt sjukt. Det känns som att jag kom hit typ igår. Men jag refererar till det kända ordsråket "tiden går fort när man har roligt". För det har jag haft. Älskar det här året och det är något som jag aldrig någonsin kommer glömma och som förhoppningsvis ger mig en massa möjligheter i framtiden.

Nuså, ska jag skriva lite innan jag knyter mig. Bra jobbat! Ska ta tag i detta nu.
God natt, gott folk.


Onsdag

Idag var Emma med mig halva dagen, sen åkte hon till sin "agencymamma" där hon nu ska bo tills hon hittar en ny familj. Håller alla tummar jag har för henne!

När hon åkte hem tog jag tag i saker och gjorde det jag är bäst på, chilla och hjälpa min älskade syster med världsviktiga saker. Jag kände mig så duktig och det var riktigt roligt. På eftermiddagen åkte jag med barnen till parken och lekte järnet. Rutchkanor och sandslott och gungor och allt som hör parker till. Blev ett litet barn igen, helt enkelt.

Nu ligger jag i sängen och väntar på att M och J ska åka för jag ska sitta barnvakt i en timme eller så. Tänkte städa rummet litegrann och bara dona och sådär. Det tycker jag är rätt så roligt och lugnande nu för tiden. Sjuk förändring av min personlighet, skulle man kunna säga.

Nu blir det film med barnen. Bolt, tror jag bestämt.
Puss o kram ♥

Sociala vänner

Emma har sovit hos mig inatt för hon kunde inte stanna hos sin familj och hennes "agencymamma" var omöjlig att få tag på. Hemskt dåligt men nu börjar det lösa sig.

Hur som helst så sitter vi nu i varsitt hörn av soffan med respektive datorer. Ja, mycket sociala av oss är vi. Men det gör inget, vi har trevligt ändå.

Tänkte ta en snabb genomgång av helgen. I lördags drog vi en heldag i Santa Monica med massa shopping (för Emmas del) och nagelfixning osv. En riktig tjejdag, helt enkelt. Blev ett litet avbrott då Joe kom dit och lunchade med oss men det var nice. Kom hem sent, hyrde Simpsons the movie och satt och glodde lite.

Söndagen blev det gymmet, sen kyrkan. För första gången i mitt 20-åriga liv gick jag frivilligt till kyrkan. Var asballt. HUR många snyggingar som helst. Dit får jag så lov att gå igen. Jag tror att Gud kan börja gilla mig. Det tål att arbetas på, tror jag. Sen hände allt med Emmas familj så då tröstkäkade vi pizza (jag sympatiade med Emma) och såg The Simpsons igen.

Snabb genomgång, som sagt. Snart ska barnen upp och ikväll ska jag till skolan. Måste öva på mina läxor som jag har. Hihi. Puss

Dåligt

Jag har inte varit inne på msn på tre dagar, sorry syrran.

Det har varit massa trubbel för Emma så jag har hjälpt henne och nu bor hon hemma hos mig ett tag tills hon hittar en ny värdfamilj. MEST vill jag att hon ska bo kvar nära mig men det vore rätt coolt om hon fick flytta till New York för då kan jag hälsa på henne där, haha! Tycker så synd om henne som fick en sån dålig start på året..Hon är värd bättre! Jag inser bara mer och mer vilken underbar familj jag har och hur mycket jag älskar dom! Jag har den bästa värdfamiljen EVER ♥

Emma pratar med sina svenska föräldrar över skype nu som är världens sötaste. Hon har tur :) 

Nu ska vi lägga oss för imorgon är det back to work. Idag har jag varit ledig halva dagen för det har varit Holiday. Vi har haft grillparty med massa av M och J's vänner. Mycket trevligt. 

Återkommer imorgon. Puss. 

Hos Daniela

Ligger i Danielas sang och sloar. Som ni forstar har hon inte de tre sista bokstaverna i vart alfabet. Men inte gor det nat. Vi kollar pa Grease och snackar skit.

Jag tycker synd om E. Det suger, verkligen. 

Nu ater till filmen! Imorgon eller ikvall ska jag beratta en mycket spannade sak som jag gjorde idag. Nu har jag inte tid. HEJPA.

 


Såhär ser jag ut när jag låtsas vara pigg


 Japp, rätt så sexig. Kom nyss hem från dansen och det. Spenderade otaliga timmar efter det på Fedex för ett mycket hemligt uppdrag, HIHI. Skoja, men faktiskt, det var hemligt.

Imorgon drar jag till Santa Monica och steker järnet. Jävligt skönt. Nu trillar ögonlocken ner gång på gång så sängen är ett måste. Sjukt mycket god natt.

P.S. Ville få med mitt armband som jag fick av M och J från när de var i Mexico. Det var väl det som gjorde mig sjuk, tänk ja. Men det är snyggt så jag fortsätter att använda det. D.S


dance as though no one is watching you

Ikväll ska jag och Emma iväg på dans! Jajemen, dans. Det är nämligen så att en annan svensk au pair (som faktsikt kan dansa) bjöd mig och Emma till hennes dansuppvisning. I efterhand fick vi också reda på att det var liksom pardans där också. Alltså, jag kan ju inte skryta med att jag har någon taktkänsla över huvud taget.. Vi får se hur detta går. Jag får dansa och hoppas på det bästa.


Draaaar mig

Har egentligen rätt så mycket energi idag och känner att jag kan städa och pyssla och dona. Förmiddagen har därmed spenderats åt att tvätta mina kläder, barnens kläder, diverse mattor och handdukar och vika alltihopa och dona. Fixat med disken, dammsugigt och dammat. Det känns bra, det!

Nu ska jag bara plocka ur diskmaskinen och lägga tillbaka lite mattor så är jag done! Då har jag bara två små barn att ta hand om. Nu kom Jonah nerskuttandes så nu blir det knäppa på tv:n åt honom medans jag fixar med hushållssysslor. Pysslig som jag är! hihi.

Pussssis.

Testing, testing



Ja, Gertrud. Du hade rätt. Som vanligt. Hihi ♥

santa monica

Nyss hemkommen från en trevlig kväll i Santa Monica. Ett helt (halvt) svenskt gäng. Halva fick vara med på ett hörn eftersom hälften av "svenskarna" var från Skåne. Jag fattade inte vad dom sa och dom förstod knappt ett ord av vad jag sa så alla fick prata mycket långsamt och tydligt. Inte den bästa blandningen av folk kanske.. Det där med skånska, alltså. Jag förstår det helt enkelt inte. Grötklump i halsen, säger jag bara. Det var ändå mycket trevligt.

Är galet festsugen nu känner jag, också. Finns inte så mycket att göra när man inte är 21 här, har jag märkt nu.. när jag inte är det längre av olika anledningar. Men snart kommer Marina och då styr det upp sig. Skönt att få tillbaka sitt liv igen. Nu blir det sängen. IMORGON ÄR DET FREDAG! ♥
God natt alla fina.

972005santa_monica_pier_just_after_.jpg image by RichL112166
Santa Monica Pier där vi var ikväll.


Svengelska?

Jag har hela förmiddagen gått runt och tänkt på min engelska. Jag har nämligen hört att man inte kan höra sin egen brytning. Daniela, till exempel, som inte är jättejättebra på engelska fick en chock när hon hörde sig själv prata engelska på ett inspelat band. Hon hörde sin egen brytning och tyckte att det var jättejobbigt. Tänk om jag också skulle tycka det?

Självklart kan man inte ha perfekt engelska om man inte är uppvuxen här eller har bott här i många, många år men många amerikaner har sagt till mig att det låter som att jag har bott här jättelänge och att man bara kan höra en antydan till brytning men man kan inte gissa varifrån jag är. Så tänker jag som så, många säger ju säkert så bara för att vara snälla. 38-åriga snubbar på krogen som vill köpa en drink, tanten i kassan som har för lite socialt umgänge eller mammor i parken som helt enkelt ska ha i sin natur att vara snälla. Det är inte snällt, tycker jag. Om det nu inte är så. Jag vill såklart att folk ska vara ärliga och rätta mig när jag säger fel. Så lär man sig. Så nu ska jag spela in mig själv på mobilen när jag pratar engelska och höra hur jag låter. Mycket nördigt men det känns lite spännande och nervöst.

Detta kan vara dagens I-landsproblem. Och vilka kläder jag ska ha på mig ikväll. ♥


Träning och Buckan

Onsdag idag, för er som inte vet. Torsdag i Sverige men det skiter väl jag i. Mötte upp Emma och hennes unge i parken imorse och lekte lite. Skoj. Det är typ tropisk värme här och för en som inte är van (nej, jag har inte vant mig efter tio månader) så är det fan inte ens roligt. Jag svettas typ konstant vilket kanske inte är så fräscht, nej. Tur att det bara är mina barn som ser mig.

Efter några damptimmar med barnen så åkte jag och Emma och hade världens sämsta och lataste träningspass. Skönt var det. Man ska anstränga sig så lite som möjligt, har jag hört. Sen mötte vi upp Daniela och två andra svenska tjejer på Starbucks. Satt och pratade skit ett tag och nu ligger jag här i min underbara säng. Jag kan inte uttrycka med ord hur mycket jag älskar min säng, alltså. Den är bortom ord, kan jag bara säga. Jag sover som en gud i den. Skulle sova alla timmar på dygnet om jag fick men det får jag tyvärr inte.

Imorgon ska vi på nån utomhusspelning i Santa Monica. Ett helt svenskt gäng. Ska picknicka med öl och götta vid stranden och lyssna på musik. Mycket trevligt, får jag hoppas. Nu blir det duschen, iaf. Nån gång kan väl jag vara lite fräsch också.



First day of school!

Okej, det var inte så ångestladdat som jag trodde. Det var faktiskt ganska roligt att träffa alla igen och träffa nytt folk. Vad som är tråkigt är att jag inte får ha miss Julie igen :( Fick miss Donna nu för hon håller i den högsta utbildningen och jag frågade om jag fick ta Julies klass men de sa att det var slöseri med min tid :( Det är iofs den här klassen också om man tänker läromässigt men annars så är det trevligt.

Jag frågade om jag fick göra inlämningsuppgifter istället för att komma så ofta så vi ska försöka klura ut något. Förhoppningsvis så får jag skriva igen! Wihoo. Då jäklar ska jag skriva, gosse. Jag ska skriva om allt mellan himmel och jord. Det kommer bli svårt att stoppa mig. Typ.

Sova nurå. Blogg.se funkade inte idag, skräll som fan. NOT. Less man blir.
God natt.


Jag har det bra.

Vet ni vad jag har tänkt på? Att jag har en hel del tur ändå. Jag ser alla dessa sommarsummeringar i olika bloggar och inser att jag har haft sommar sen mars och kommer ha det tills jag åker hem i november. Jag är förbjuden att klaga över att solen skiner. Förbjuden att klaga om det en dag är molnigt för hemma i Sverige så är det tammefan kallt, regnigt och jävligt varje dag. Vilket jag ohemligt njuter av här borta. När sommaren är slut här så ska jag också summera. Kommer förmodligen bli världens längsta inlägg för så mycket som jag har haft för mig den här sommaren har aldrig förut hänt. Resor hit och dit, träffat en massa nytt folk, varit på fester som är oförglömliga. So far, so good. Som de säger i staterna.



Klaga tänker jag inte göra


Jag hade fel

Skolan börjar inte ikväll utan imorgon! Aldrig har jag varit så glad över att jag har haft fel. Är bara lite sur över att jag inte insåg mitt misstag tidigare då jag har gått runt med skolångest hela dagen och funderat ut den ena dåliga bortförklaringen efter den andra. Allt sånt kunde ha väntat tills imorgon. Ibland blir man irriterad på sig själv.

Känns tryggt.

Jag och Jonah lekte en lek som gick ut på att jag låtsades bli biten av en skallerorm och höll på att dö av giftet. Han skulle vara räddaren i nöden. Efter att jag hade blivit biten föll jag teatraliskt ner på sängen och höll mig för pannan och sa dramatiskt : I'm dying, Jonah! Save me. Då svarar han mycket snabbt: It's ok, Anna! I'll take you to the dentist! Det är inte lätt att vara fyra år.

RSS 2.0