Orphan

Såg just den filmen med M och jag skämtar inte om jag säger att jag satt på M sista timmen. Båda hade gåshud, hjärtslag och ont i magen när den var slut. Den var så.. stötande och så jääävla läskig. Helt fucked up, var den. Se den, om ni nu vill. Jag skulle nog inte ha sett den om jag visste att den var sådär sjukt jävla läskig. Jag har starka funderingar på att gå upp och lägga mig mellan M och J och skeda lite.. fyfan. Jag tänker aldrig adoptera ett barn och mina obefintliga tankar på att skaffa egna minimerades, om möjligt, ännu mer.

There's something fucked up with Esther.



Fredag den trettonde

Min sista dag som au pair. Kan inte ens beskriva hur det känns. Omöjligt.

Idag var farmors begravning, känns hårt att jag missade den. Men jag är säker på att den var fin och värdig min underbara lilla farmor ♥ Det gör fortfarande ont.

Jag har haft en bra förmiddag med Jillian. Vi lekte lite imorse. Sen drog vi till Barnes & Noble där jag tänkte köpa en jävla tårtbok till Elin men allt jag hittade var typ mästervärkstårtor som bara mästerkockar kan göra. Och så vitt jag vet så är inte Elin nån mästerkock. Höhö. Jag hittade dock en bok till mig själv. En parodi till Twilight. Nightlight, hette den. Verkade asrolig. Sen fick Jillian en muffins så satt hon och smaskade på den. Sen blev det McDonalds efter vi hämtade upp Jonah och nu tar båda naps. Typ. Sista dagen. Sista, sista dagen.

Imorgon åker jag till Seattle. Det ska blir otroligt roligt, tycker jag. Otrooooligt roligt.
Nu ska jag göra nåt vettigt. Vika tvätt för sista gången här, kanske? Ja, så får det bli.
Adjöks.

Ajaj

Inte kunde jag sova nu. Tankarna flyger iväg till Seattle, det gångna året, Sverige om en och en halv vecka osv, osv. Plus att jag försöker ta bort mina akrylnaglar. Det ni, kära vänner, gör jäävligt ont. Men dom måste bort för dom är fula som stryk.


Mhm, ont. Nu kan man ju faktiskt gå och få dom borttagna men hey, ser jag rik ut eller? Nääääe.

Annars då? Jag och Camilla kom fram till något vi alltid säger när vi går ut tillsammans. Typ tusen gånger varje kväll. Det börjar med att vi träffar någon ny person, presenterar oss och inser hur dumma våra namn låter på engelska så då måste vi varje gång säga våra namn på svenska till varandra. Och alltid blir det med Göteborsdialekt: " Camiiiiiilla" "Annnnnna" Typ som " Anna, anna, släpp in mig anna" fast bara namnet. Så håller det på i flera minuter och vi viker oss av garv varje gång. Det är hysteriskt roligt, just då. Ja, helt ointressant kan jag tänka. Men där fick ni en inblick i hur roligt jag och Camilla har när vi går ut. HAHA.


Ett år och tre dagar

Så länge har jag varit här nu. Änterä sjukt? Jag ska skriva en sammanfattning om mitt år när jag har tid och ork. Det har varit ett grymt år och jag råder alla till att åka till Los Angeles. Sååå roligt har jag haft här. Obeskrivligt. Hemma i Sverige kommer jag bli den som säger: "När jag var i USA.....". HAHA, kommer ni stå ut med det?

Kom precis hem efter en liten träff med Camilla. Vi drack kaffe och tjötade. Skräll på den. Det var oerhört trevligt. Nu ska jag lägga mig. Har sista dagen med barnen imorgon :( Dom ska få både McDonalds och glass. Så att dom har bra minnen av mig när jag åker, hehe. Jonah är jätteledsen över att jag ska åka. M berättade att han hade sagt, i bilen på väg till skolan, helt random : "I'm gonna miss Anna soooo much when she goes back to Sweden.. can we go there too?" Han har sina goa stunder.. jag kommer, trots allt skitsnack, sakna honom också. Efter att ha varit med skitungarna ett helt år så älskar jag dom, jättemycket. Verkligen jättemycket.

Nu blir det nog sängen. Först lite musik, kanske. God natt, gott folk.

Man bah: Skräll!

Jag är sjuk. Igen. Behöver jag säga nåt mer? Nej, kanske inte, men jag gör det ändå. Ska till Seattle om två dagar och vill helst som fan inte åka dit med denna halsont samt huvudvärk. Det känns som att någon har kört ner något föör långt i halsen på mig. "Party too hard", sa J. Kan vara möjligt. Men vafan, jag är ju rena ungdomen. Inte ska man väl bli såhär dålig efter en hård natt ute på? Nej, det vägrar jag tro.

Nu ska jag kolla på 101 dalmatiner med barnen. Näst sista dagen med dom idag. Typ, sorgligt.
Hejsvej.

Sovdags

Så var min bedtime passed, igen. Klockan är snart tio. Jag är som en gammal tant här. Somnar jag inte innan elva (helst innan halv tio) så blir jag nojig och tänker att jag kommer vara såååå trött imorgon. Fjantigt. Detta sker bara när jag ser på tv med M. Är jag ute och har roligt och träffar folk så ger jag blanka fan i tiden. Hur nu detta går ihop.

Såg mitt sista avsnitt av House med M ikväll. Lyckades hålla mig från att gråta, haha. Det var ett bra avsnitt. Jag älskar House.

I övrigt då, så åker jag till Seattle på lördagsmorgonen för att hälsa på EMMA :D Jag är så superexcited över det. Det ska bli så roligt! Bara en två timmars flygresa också, inte fy skam. Att jag sedan flyger 06.20 en lördagmorgon är en annan historia. Lika bra att inte lägga sig, I guess? Måste ju vara där klockan fem eller så ändå. I-landsproblem.

Passar på att be er hålla ut genom ännu en bildtorka från min sida. Jag orkar aldrig lägga över bilder från kameran till datorn. Sånt är jobbigt och jag har så mycket annat att ta stå i. HAHA, närå.

God natt från Thousand Oaks!

Gymmet

Efter föööör många dagars vila från gymmet så pallrar jag mig iväg ikväll. Så duktigt! Man får tänka på att det förhoppningsvis blir något sorts resultat från träningen. Kanske. Ja, med bra musik i öronen så funkar det mesta :)
Ombyte, gymmet. Sen kan man alltid hoppas att något roligt händer efteråt :) I mitt fall blir det väl förmodligen House med M. Våra måndagar. Sista måndagskvällen jag spenderar i Kalifornien. Sista. Sista gången jag tittar på House tillsammans med M. Vafan, nu läre jag sluta innan jag börjar böla. Igen. Det här går ju inte.

Bajjbajj.

Inte lätt, längre

Utdrag ur månadsbrevet från min "agencymamma", Gina:

"Unfortunately, we have to say good-bye to Anna Westlund this month. She is going home to Sweden on November 23. It just won't be the same without you, Anna. You have been an absolute delight. Please remember us fondly and keep in touch."

GASH, igår tyckte jag att det kändes relativt bra att åka hem till Sverige men idag känns det inte så jättebra nå längre. Det är som en berg-och-dalbana det här. Inte roligt. Men jag njuter av tiden. Varje minut. Det är hårt.
 

Tröttast.se

När man är så trött som jag är så borde man verkligen sova. Åh, just. Idag sa J att han retade mig för allting för att han tyckte om mig så mycket. What's up med det? Jaja, han gillar mig iaf. Det är väl det som spelar roll. Jag tycker om J också :)

God natt, folk.

Söndag

Hemma, trött som få. Sliten, liksom. Utgången igår var lite insane. Men fruktansvärt rolig. Vi började hemma hos Amber med vin och andra alkoholhaltiga drycker för att senare dra oss vidare mot Sunset Terrace. Sunset var galet. Packat med folk, massa drinkar, mycket dans, massa prat med roligt folk. Det är så trevligt att gå ut här, tycker jag. Det kommer man ju onekligen att sakna. Kvällen slutade i en bubbelpool, det var nice.

Idag har jag sovit. Legat i soffan. Kollat på tv. Framåt fem kände jag att det var dags att röra lite på fläsket och drog iväg och framkallade lite bilder och pysslade med mitt album. Det är tjusigt nu, sörrni. Efter det blev jag lite sentimental och nostalgisk och satt och läste breven jag fick av pappa och mamma, ett av johannsingen så även boken som sara och josefin pysslade ihop till mig. Läste alla små fina texter som folk skrivit i boken och blev glad i hjärtat. Efter det så kändes det plötsligt lite enklare att åka hem. För att citera (om än lite omgjort) Sara och Josefin; Jag älskar er alla mer än livet, här har ni det skrivet ♥ 


En vad för nåt, saru?

Jag och Lisa åkte till Starbucks. M sa åt mig att beställa en Chai té latte, non fat, with a squirt (?) of pumpkin. Man bah: Aah, skriv ner det du. Det gjorde hon inte. Jag tränade hela vägen i bilden. Upprepade om och om igen och ju fler gånger jag sa det ju mer glömde jag bort. Så när jag kom till starbucks och skulle beställa blev det något i stil med: eeeeeeeeeeeeeh... hmmmmmmmmmmm.... Thai chai pumpkin té.. eeh.. u know what i mean? Den finniga killen bakom disken visste inte vad jag menade. Så det fick bli en kaffe, istället. Inte helt fel det heller. Nästa gång, kanske. Då ska jag ha det nedskrivet!


Såhär kunde det förslagsvis ha sett ut. då hade jag INTE misslyckats.  


Paaarty, party.

Nej, inte ikväll. Men nu är det fredag och det känns bra. Fniss på den, typ. Ska träffa en tysk au pair ikväll som är en rookie och bara har varit här i två månader, eller nåt. Jag ska lära henne allt jag kan. Vi ska till en bar i närheten och chilla lite. Bra avslut på en bra fredag.

Imorgon blir det fest. Det ska bli kul. Vi bestämde oss för att åka taxi till och från klubben så att alla kan bli fulla som kastruller (inte lika roligt när det inte rimmar). Härliga tider.

Nu; Duschen
Sen; P6

Adjöken, fröken.

Igen?

Idag  när jag körde runt i min dickheadbil så hörde jag en ny låt. Eller ja, ny låt kan jag inte kalla det heller då originalet har funnits ute sen, typ, 2001 och lanserats i så många olika versioner att förmodligen Mr. Mraz himself har glömt vilken som var den första. Jag talar förstås om I'm yours. Låten som ingen kan ha missat. Alla måste ha hört den och de flesta kan sjunga med i åtminstone hälften av låten. Varje år, i runda slängar, så kommer en ny version av Jason Mraz's la-la-lallande dänga ut. Uppmixad, långsammare, ett eller två ord är utbytta och ändrade i texten.

Jag hörde den nyaste, och hittills mest annorlunda, versionen (antar jag) på 97.1 AMP Radio, "LA's new hit music channel" (det sitter som gjutet i skallen på mig). Det är Lil' Wayne, Jah Cure och Jason Mraz. De två förstnämnda rappar om någon fet unge och kärlek emellan Jasons välkända verser. I. Won't. He-si-tate. No. More. I am yoooours.

FATTA, vad mycket pengar han säkert tjänar på den där låten och han behöver inte ens lyfta ett  finger. Samma låt. År efter år. Vissa har tur.  Här är låten :






Vad tycks?


.


When life gives you lemons, make lemonade.



Torsdagen utan slut

Idag jobbar jag, som vanligt. Vad som inte är som vanligt är att M och J bestämde sig för att ta en minisemester på ett hotell som ligger en kvart från huset. "Ja, vi måste ju passa på nu medan du fortfarande är här". Tack som fan, liksom. Mys i erat premium-kingsizebed-vip-rum, ni. Dricka champange och ha det tyst. Själv sitter jag utmattad i köket som en singelmamma som sjunger på sista versen. Trebarnsmamma är inte min dröm i livet, kan jag säga. Speciellt inte om jag är singel. Då lever jag hellre ensam tills jag dör, tror jag. Dramatisk som jag är.

Ja, back to reality. 19 dagar kvar. 19.

Normal konversation.

På gymmet:

M:
When I was in Sweden I always said; Knulla du!
Jag: Why? That's like a really weird thing to say...
M: I know! Apparently you're supposed to say something else.
Jag: Well.. knulla dig, is better.. i guess.
M: Yeah, knulla dig!
Jag: Hehe.. mm.. 
(tystnad..)
M: I also used to say: I am kåålt. I meant to say; I am cold. But people thought I said; I am horny.
Jag: Maybe you should just stick to English...
M: ... yeah. I guess that's smart.
(båda återgår till sina situps)
M: But it was kinda funny, right?

 


Hejdå-present till M?


Halloween

Sådär, nu har jag tid. Min Halloween var grym! Börjar med det.

Dagen spenderades först med Ambers familj där vi skar ut pumpor och gjorde häftiga ansikten. Det blir något jag tar med mig hem, grejen alltså.. inte pumpan. Det var skitkul! Gjorde det även med familjen förra veckan och det är ju helt klart en hit, alltså.

Sedan hem, duscha och klä ut mig inför det första partyt som jag skulle på tillsammans med familjen. Det fick bli en barnanpassad kostym i form av en katt. Jäkligt gulligt, om jag får säga det själv. Vi åkte till M och J's vänner där det var massa familjer = massa barn. Det var så roligt att se att alla går in hundra procent för det här med utklädnad och sådär. Alla barn var utspökade och jättesöta. Fast min Jillian var den vackraste lilla prinsessan, såklart ♥

Vi åt litegrann, kvinnan i huset var kock så som ni kan förstå så var det deliciouuuus! Efter en gormetmåltid så var jag tvungen att dra mig till Amber igen för förfest och en andra utklädnad. Jag fick låna M's kostym som hon hade förra året. En sjuksköterskekostym. Spännande, tänker ni. Mja, det var det. Vi gjorde oss iordning, Amber var cowgirl, och tog några drinkar (jag) och sedan åkte vi och hämtade upp lite folk som skulle med oss till kvällens destination; West Hollywood.

Ja, när vi kom dit var det tiotusentals människor. Överallt. Det kryllade. De har en stor gayparad där på Halloween men den lyckades vi missa.. förstår inte hur vi lyckades med det. Hur som helst, det var asmånga transor och så jäkla häftiga, roliga och läskiga utklädnades och jag slutade som aldrig glo på folk. Folk slutade aldrig glo på mig heller.. det var lite läskigt. Den läääskigaste kostym hade en snubbe som var utklädd till han gubben från Halloween (har aldrig sett de filmerna). Han stod liksom på sidan och bara tittade på folk. Han var seriöst minst två meter lång och en sån jäkla läskig mask hade han på sig. Jag och Camilla var tvungna att ta bild och när vi gick där ifrån sa Camilla glatt: Thanks Mike Myers (eller vad han nu heter). Jag bugade lite skrämt och sa: thanks sir... please don't kill me.. please. Jag var livrädd, tammefan.

Vi gick på olika barer och träffade massa roligt folk och allt var liksom perfa. Träffade även på två skåningar helt random sådär. Ja, det var galet och roligt och massa underbara skratt och massa tok. TOKROLIGT, helt enkelt.
Somnade utslagen vid fem, eller så. Ja, det var lyckat helt enkelt.

Bilder;


Beautiful princess :)


Utklädda familjen



Ser ni vem J är?


Outfit nr.2. Ja, Amber är fan skitkort!



Haha, sån skojsig grej.

Pallar inga mer bilder här, resten finns på fejjan. Det var iaf sjukt roligt! Kanske åker tillbaka till nästa Halloween?
Jag la fram förslaget till min syster. Vet ni vad hon sa? Mäh, då är jag 18! Då måste vi ju gå på tranan.  Man bah: Aaaah, juste. Fan hellre tranan i Bollan är Hollywood, liksom. LÄTT!  Malan, alltså. Hon är rolig hon.

Nu ska jag ladda upp bilder på facebook och hoppas att det inte är f*ckat.

It's a promise

Okej, ikväll kommer uppdateringen. Jag lovar. Jag ska berätta aaaallt om amerikansk halloween och bjukka på bilder. Förlåt för förseningen, alla nyfikna och intresserade. Jag återkommer när jag har slutat. Hejsvejs.

Jag lever..

.. men är jävligt trött. Klockan är halv nio här nu och vilken minut som helst slocknar jag. Ruggigt trött är jag idag.

Halloween var en sån sjukt stor hit här borta på andra sidan jorden. Imorgon lovar jag att jag ska berätta om hela halloweendagen och framförallt kvällen.. Även bilder kommer, såklart.

Nu är det inte mycket att snacka om, sängen nästa. Gnite.



trööött, a natural. Sängen är skön.


Helgen närmar sig

Två och en halv timme, sedan infaller min helg. Hemma är alla redan snorpackade och har suttit klistrade framför Idol. Men det gör inget, för idag är jag glad.

Daniela kanske kommer tillbaka till mig på helgen innan jag åker. Lycklighetsfaktorn är så hög nu. Halloween är imorgon och jag ser fram emot ett hejdundrandes party. Ikväll ska jag jobba på en fest tillsammans med Amanda i några timmar, lite extra cash tackar man inte nej till. Och det är två veckor kvar tills jag får hälsa på Emma i Seattle. Så himla enkelt allt känns idag, helt plötsligt.

Jag har pratat med en nykter och glad Sara på telefon och en full och ännu gladare bror också. Det är trevligt, tycker jag. Nu ska barnen ner från sin nap och jag ska hitta på något bra att göra så att timmarna går så fort de bara kan. Mot helg!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0