Söööndag, söndag.

Jag tycker inte om att vara nervös. Det är fel sorts pirr i magen. Men så fort man stoppar pipan i munnen så brukar det gå över. Min andra halva följer med som moraliskt stöd och mami och papi skulle också kika förbi. Nu läre det gå bra.

Borde byta om och snygga till mig. Sagt och gjort. Nu kör vi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0