-

Som sagt, så blir det här en liten nystart på min blogg. Jag är ju förmodligen sämst i världen på att uppdatera skiten. Men nu kommer ni, once again, få läsa om mitt oerhört intressanta liv. Happyface på er.

Dagen har spenderats med Josefin på orbaden, väldans mysigt, må jag säga. Och eftersom vädret i sommar har haft en tendens att planera sig efter mina arbetstider (asfint när jag jobbar och mulet eller regn så fort jag slutar) så vart jag uppriktigt sagt förvånad idag när det var rätt fint väder TROTS att jag var ledig.  Men jag är inte den som klagar.  Det var iaf trevligt att ligga ute i solen istället för att svettas ikapp med gamla tanter och gubbar på ålderdomshemmet.

Yran var jag ju också med på, och karatefylla två dagar i rad var både roligt och ganska efterlängtat. Det var galet roligt. Vårat lag förlorade om man ska se till själva tävlingen men vi vann om man gick efter det som var vårat motto, Full Först Vinner. Det kändes bra. Var amysigt med massa öl, brännboll, mera öl och gitarrspelande, allsång och fest. Parken var hur mysigt som helst. Synd bara att Sara fick åka in på sjukan med hjärtat :( Uscha. Bortsett från det så var det roligt som fan. Även om allt som hände kanske inte skulle ha hänt, men sånt händer. En gång är ingen gång,  två är lika med noll. Vilket osökt får mig att tänka på en annan sak.

Var och kikade på Björn Rosenström, som för övrigt var riktigt mysig att lyssna på. Synd bara att jag var tvungen att vara relativt nykter då eftersom jag började jobba klockan sju dagen efter.. Men trots det så sov jag en jävla timme den natten, eller en sväng på morgonkvisten. Av olika anledningar. Det var iofs en ganska bra anledning att inte sova..Det blev lite konstigt och vissa saker skulle jag helst ha hållit för mig själv, kanske för mitt eget bästa men det kom fram och det blev väl inte världens bästa stämning. Och jag kände mig inte så jävla bra. Har inte gjort det sen dess men det går väl över. Jag tar det som en man. Det kändes ändå bra och mysigt.

Jag måste även skriva någon fin rad om min vän, Johanna Lindberg, som har fått jobb i huvudstaden och är asvixen med ryggskott och allt. Tur att en av oss blivit vuxen. Fast alls är ju relativt  ;) 

Nu känns det bra att jag har skrivit lite. Bara skit men det skiter jag i, som Magnus Uggla skulle ha sagt.